När allt är skit

Som om jag frågat är Johanna Lindbäcks sjätte ungdomsbok. Jag har läst alla och jag gillar dem skarpt. 

Huvudpersonen i boken heter John och hans föräldrar ska ta en paus. De ska flytta isär på prov. John har länge förstått att det var något på gång men det är ingen som sagt något till honom. Som inte det skulle vara nog visar det sig även att han bästa killkompis har blivit tillsammans med hans tjejkompis som John har växt upp med. Inte heller de berättar hur det ligger till.  Allt känns bara skit och John har ingen att prata med.

Först tänkte jag att jaha det kommer vara en sån bok om föräldrar som skiljer sig. Det kändes inte så spännande. Men Johanna Lindbäck skriver så himla bra så jag fastnar och efter cirka hundra sidor gråter jag nästan en skvätt. Boken är dessutom rolig vilket det kanske inte låter som men jag tycker faktiskt att den är det. 

Det finns bara en lite grej som jag hänger upp mig på och egentligen spelar det ingen roll men det fastnade i mitt minne. John säger flera gånger i boken,  Jag far.... (se tex sidan 188)Säger verkligen en femtonåring att han far, när han prata om att han ska åka någonstans. Sticker, drar eller åker känns som bättre alternativ i min värld. Men så funderar jag på om det kan vara så att man faktiskt säger så i Luleå där boken utspelar sig i. Jag vet faktiskt inte, har aldrig varit där. Strunt detsamma, spelar egentligen ingen roll. 

Som sagt jag gillar Lindbäcks böcker och kommer fortsätta läsa dem. Riktigt spännande ska det bli att läsa den bok som hon skriver tillsammans med Lisa Bjärbo som är en annan favoritförfattare.