Själakistan är andra boken om kriminalinspektör Karin Adler. Jag tycker att det går att läsa böckerna fristående men om man vill följa Adlers och få ut det mesta av boken bör man så klart läsa dem i ordning.
Precis som i första boken, Fyrmästarens dotter, får vi följa två historier. En i nutid och en som utspelar sig med en början på 50-talet. Vi får läsa korta stycken om en pojke som sitter inlåst i en källare medan hans familj lever ett vanligt liv på ovanvåningen.
Adler har seglat med sin båt under sommaren men nu är snart semestern slut och hon bestämmer sig för att bo på båten i Marstrand. Så får hon ett samtal om att man har hittat ett lik, ett lik utan huvud.
Jag gillar Rosmans böcker om Karin Adler. I Själakistan blir jag direkt fångad av berättelsen som börjar på 50-talet. Vi får bara läsa korta stycken och jag kommer på mig själv att läsa snabbt emellan dessa för att få reda på hur det går för pojken i källaren. Den berättelsen fångar verkligen mig och jag vill bara läsa mer. De sista 100 sidorna läste jag i ett sträck då jag var tvungen att få reda på hur allt hängde ihop.
I boken får vi även följa en familj som bor i Marstrand, Sara och hennes familj. Sara är sjukskriven då hon blivit utbränd. Vi får följa hennes kamp tillbaka med allt vad det innebär med försäkringskassan som inte alls förstår Saras kamp.
Rosman har skrivit två böcker till om Karin Adler så jag har ju lite till att läsa. Jag tänker dock ta en paus nu då jag har lite annat som jag måste läsa. Jag tror dock att jag ska läsa de andra två rätt snart.
Jag har aldrig varit i Marstrand men efter att jag läst Rosmans böcker blir jag sugen på att åka dit.
Du ska absolut läsa dem så snart du känner att du kan och vill. Jag väntar bara på att mitt köpstopp jag satt ska hävas så jag kan beställa hem hennes fjärde bok. Älskar böckerna om Karin Adler.
SvaraRadera