söndag 6 november 2011

Ur vulkanens mun av Helena von Zweigberk



Anna och Mats ska åka till Sicilien med sina två barn, Molly och Sebbe. De har egentligen inte råd med resan men de ser det som en sista chans att rädda sitt äktenskap. Det blir givetvis katastrof. Fyra stycken personer inklämda på ett litet rum där det är varmt som i en bastu är ju knappast en bra lösning.

Anna och Mats försöker hålla sams inför barnen men barnen känner av spänningarna. Barnen försöker hela tiden känna av sin pappas sinnesstämning. De är på sin vakt för precis som vulkanen vet man aldrig när den får ett utbrott. 

Barnen skyller på sin mamma. Om hon bara hade varit snäll mot deras pappa så skulle allt vara frid och fröjd. Varför ska hon vara så sur jämt?

Till en börja tycker jag boken är lite tråkig. Efter jag kommit en bit in så fastnar jag dock och sträckläser sista biten. Om jag ska jämföra med någon annan bok om relationer så tänker jag på Jag älskar dig inte av Christina Stielli.  Den tyckte jag mycket bättre om. Fast det kan beror på att den boken innehöll en riktigt knöl till man. Det fanns någon att verkligen tycka illa om. I Ur vulkanens mun gillar jag varken Anna eller Mats speciellt inte det som de gör mot sina barn. De håller ihop för barnens skull men antagligen skadar de dem mer genom att hålla ihop.  

Fast jag inte är helt överförtjust i boken så är det något som gör att jag även vill läsa nästa del som kommit ut nu. Av en händelse så har jag den hemma. Så den ska jag gå och läsa nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar