Kärleksbarnet av Hillevi Wahl är en väldigt mörk berättelse. Irmeli växer upp med föräldrar som är alkoholister. Mamman försöker vid flertalet tillfällen ta livet av sig. Det händer så många gånger att de skapat en rutin vad de ska göra när det händer. Mamman blir även spelberoende. Hon spelar bingo. Vid ett tillfälle när det är riktig snöstorm så tycker Irmeli att det är lite tråkigt att sitta där i bingohallen så hon frågar om hon får gå och köpa en tidning. Hon beger sig ut i ovädret och då upptäcker hon att det är en man som förföljer henne. Irmeli blir väldigt rädd och uppskakad men lyckas ta sig tillbaka till bingohallen, till tryggheten. Men när hon ska berätta för sin mamma vad som hänt får hon bara till svar att hon ska hålla käften för annars hör mamman inte vad det är för nummer som ropas ut.
När Irmeli själv börjar komma upp lite i ålder börjar hon också att dricka och hon håller på att råka riktigt illa ut. Hon träffar en man som är alkoholist. Hon ställer sig frågan hur hon kan valt en man som Jack när hon haft den uppväxt hon haft. Det känns skönt att Kärleksbarnet på slutet ger en öppning för att Irmelis framtid är på väg att gå ljusare tider till mötes.
Jag tyckte mycket om boken. Som jag nämnde tidigare är den väldigt mörk och den innehåller inte många ljuspunkter. Jag tycker den är berättad på ett väldigt bra sätt. Irmelis nutid vävs in i den berättelse som hon berättar genom partier med kursiv stil.
Det finns en fortsättning på boken som heter Hungerflickan. I den boken har Irmeli blivit några år äldre och hon har åkt till USA som utbytesstudent. Där får hon allvarliga ätstörningar. Jag ska försöka läsa Hungerflickan så snart jag hinner, den står ju faktiskt här hemma i hyllan.
Läs den, jag tyckte mycket om Hungerflickan och sträckläste ut den på några dagar. Riktigt fint språk också.
SvaraRadera