Bitterfittan av Maria Sveland handlar om Sara som är i trettioårsåldern. Hon har redan hunnit bli riktigt bitter på livet så en dag lämnar hon sin man och son för en vecka på Teneriffa. Där funderar hon över sitt liv och studerar hur andra har det.
Det berättas även en annan historia i boken. Det är den om Sara när hon växte upp. Om en pappa som säger fula ord till mamman och mamman som mest diskar hela tiden utan att säga något tillbaks. En pappa som kommer och går under konstiga tider. När Sara blir lite äldre söker hon bekräftelse hos lite äldre killar som oftast har egen lägenhet, så hon slipper gå hem till sin egen säng.
Jag läste nog denna bok i rätt tidpunkt i mitt liv. Hade jag läst den innan jag fått barn så hade den nog inte gett mig så mycket. Nu kan jag förstå huvudpersonen mer än vad jag antagligen skulle gjort annars. Känslan av att man bara måste bort men sen när man väl får lite tid för sig själv får man ångest över att man inte vill spendera all sin tid med sitt barn. Medan pappan i boken kan jobba borta hela veckorna utan att få någon ångest eller känna skuld. Känslan av orättvisa att barnet längtar så där mysigt efter pappa när han är borta men när mamma är borta blir han sur och vill inte alls mysa när hon kommer hem.
Jag tyckte boken var bra. Den fick mig att tänka till lite.
Den dar boken har jag gatt och varit sugen pa lange, aven om jag inte har nagra barn. Jag borde verkligen ta tag i den!
SvaraRaderaDen går ju alldeles utmärkt att läsa fast man inte har barn :) Jag bara kände att det var rätt lätt att känna igen sig i bokens huvudperson då jag nyligen blivit mamma, många tankar som far runt i huvudet på en.
SvaraRadera