Det är fredag igen och det är dags att svara på veckans fråga i bokbloggsjerkan. Vill du veta vad bokbloggsjerkan är för något och se vad de andra bloggarna skriver så titta in hos Annika.
Veckans fråga:
Vad känner du inför texter/stycken/kapitel skrivna i kursiv stil.
Jag bryr mig inte så mycket om när vissa partier i en bok är i kursiv stil. Ibland så märker jag det inte ens. Mons Kallentoft har ju partier i sina böcker som är kursiva där den döde personen "talar" med kriminalinspektör Malin Fors. Jag vet inte, men måste man verkligen kursivera dessa partier? Hade inte läsaren förstått annars?
Jag bryr mig nog inte så mycket om att vissa partier är kursiverade i vissa böcker. Det stör inte min läsning så vill författarna kursivera så får de väl göra det. Det är ju inte alltid som jag ens tänker på det.
Veckans fråga:
Vad känner du inför texter/stycken/kapitel skrivna i kursiv stil.
Jag bryr mig inte så mycket om när vissa partier i en bok är i kursiv stil. Ibland så märker jag det inte ens. Mons Kallentoft har ju partier i sina böcker som är kursiva där den döde personen "talar" med kriminalinspektör Malin Fors. Jag vet inte, men måste man verkligen kursivera dessa partier? Hade inte läsaren förstått annars?
Jag bryr mig nog inte så mycket om att vissa partier är kursiverade i vissa böcker. Det stör inte min läsning så vill författarna kursivera så får de väl göra det. Det är ju inte alltid som jag ens tänker på det.
Jag håller med, jag har inte heller funderat eller stört mig på kursiv stil.
SvaraRaderaJag antar att det är som med allting annat: Om man börjar reta sig på en sak så blir det outhärdligt till slut. Bortkastad energi brukar det visst också kallas :-)
SvaraRaderaRisken är väl att man nu kommer hänga upp sig om man läser en bok med mycket kursiv stil.
SvaraRadera