tisdag 2 februari 2010

I väntan på ett leende

Tre och en halv månad har gått och inga leenden har vi fått. Vi väntar spänt varje dag, nu måste det ske men så går det ännu en dag och inget leende har vi fått. Det drar lite i mungiporna men mer blir det inte. Min sambo säger att till helgen kommer det men så har ännu en helg gått och inget leende.

Vår lilla tjej tycker väl helt enkelt att vi är alldeles för tråkiga. Hon har ingen anledning att skratta helt enkelt. Vi får se om vi kan vara lite roliga till helgen så vi kan få ett litet leende från vår underbara tös.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar