Vinteräpplen är en bok som jag kanske hade missat om den inte hade röstats in i vår bokklubb på jobbet. Nu när jag läst den känner jag att det var ju en himla tur att jag inte missade den.
Vinteräpplen handlar om framförallt tre kvinnor. Susanna som styr med järnhand och som föder en dotter som inte alls är önskad. Dottern Mari behandlas som en piga av sin mor Susanna och hon får knappt mat, bara om det blir några rester kvar när de andra i familjen ätit klart. Man säger att Mari är korkad och tas därför ur skolan vilket gör att hon blir allt mer fast i hemmet. För hur ska hon kunna ta sig därifrån när hon inget kan.
Efter en våldtäkt får Mari en dotter i unga år, Tova. Det är dessa tre kvinnor vi får följa i boken, framför allt Mari och Tova.
Mari vakar alltid över sin dotter och är ständigt orolig för henne. Mari vill att Tova ska få ut något mer av livet än vad hon fått, kanske studera och bli något. Tova känner sig instängd i det lilla torpet. Hon vill ut och se världen och på havet trivs hon allra bäst. Men så träffar hon en man som hon tro är mannen i hennes liv och hon ger alltmer upp sina drömmar.
Jag tycker Vinteräpplen är en riktigt bra bok. Enligt Josefine bygger berättelsen till viss del på hennes egen släkts historia. Det är en hemsk historia som berättas och vi kastas direkt in i våldsamma scen där Tovas man nästan slår ihjäl henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar