Spelar död av Stefan Casta

Spelar död av Stefan Casta är en bok som jag många gånger har tänkt läsa men det har inte blivit av förrän nu. Den kom 1999 så den har ju ett antal år på nacken. 1999 vann den Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok.

I Spelar död berättar Kim sin historia. Kim anses vara annorlunda och därför är han lite utanför. Ibland får han dock hänga med ett gäng i klassen. Kim hänger mest med för att han är kär i Tove. Philip är den som är ledaren i gänget. Han är helt tokig i fåglar. Det bestäms att gänget ska bege sig ut i skogen och kolla på tjäderspel. De får cyklar några mil och sedan gå i några timmar för att komma till rätt plats i skogen. Det blir dock inte riktigt som de tänkt sig.

Tove och Kim beger sig iväg för att möta Criz som skulle komma en dag senare. De har dock svårt att hitta och går vilse. De får övernatta ute i skogen utan sina saker och utan de andra men till slut hittar de Criz och lägret. När de kommer tillbaks är det lite annan stämning i lägret. Philip och Manny är fulla och de börjar röka hasch. Kim vill inte ha och då blir de andra förbannade på honom. De säger att Kim är deras slav och att han ska göra som de säger. Det hela spårar ur och slutar med att Kim ligger ensam i skogen och är knivskuren. De lämnar honom i skogen men när de kommer till civilisationen inser de vad de gjort och skickar efter hjälp.

Kim berättar aldrig för polisen vad det verkligen var som hände. Fysiskt blir han återställd men jobbar med att kunna förlåta dem för det de gjorde.

Spelar död är den första bok som jag läst av Stefan Casta. Jag tycker han påminner lite om Per Nilsson i sitt sätt att skriva. Casta hoppar lite fram och tillbaks och ibland så bytar han berättare till Tove. Jag tycker mycket om boken. Det är en hemsk berättelse som Kim berättar.