Det var på tiden

Då har jag äntligen läst Flyga drake av Khaled Hosseini. Den har stått i min hylla i ett antal år så det känns bra att äntligen ha läst den. Känns som jag är en av de sista att läsa den.

Amir växer upp i Afghanistan med sin pappa. Amir växer upp med Hassan men de kommer från olika världar. Amir är rikemansson och Hassan hans tjänare. Något som de har gemensamt är att de båda lever utan sina mammor. Det visar sig att de har mycket mer gemensamt men det får inte Amir reda på förrän många år senare. 

Hassan gör allt för Amir. Han försvarar honom när han råkar illa ut. Amir gör dock inte samma sak för Hassan vilket han får väldigt dåligt samvete för. Amir blir väldigt trött på att hans pappa alltid behandlar Hassan som likvärdig Amir. Det enda som Amir egentligen vill är att få pappans fulla uppmärksamhet och kärlek. 

1979 när Sovjetunionen invaderar Afghanistan flyr Amir och hans pappa till USA och skapar sig ett liv där. Amir tror kanske inte att han någonsin kommer återvända till Afghanistan men så kommer det ett brev och han måste åka dit.

Jag tycker absolut att Flyga drake är en bra bok men det tog rätt lång tid för mig att komma in i boken. Inte förrän jag hade läst över 200 sidor tyckte jag den grep tag i mig. Den är ju väldigt omtyckt av många så jag förstod ju att den skulle ta sig på slutet vilket den också gjorde. Men att behöva läsa 200 sidor är lite mycket för min del. Kanske är det så att det inte är en bok som passar att läsa på sommaren, i alla fall inte för mig. Kanske är det så att jag behöver lite mer lättsinnig läsning så här på sommaren.  

Jag vet faktiskt inte om jag kommer läsa något mer av Hosseini. Det blir i alla fall inte denna sommaren.  Jag har Tusen strålande solar i hyllan men den får stå kvar där ett tag till. 

Khaled Hosseini ingår i min boktolva och boken ingår även i Läs boken, se filmen.